Hem
Svenska | English



+Hem
+Nyttig mat
+Näringsämnen
+Vitaminer
+Mineraler
+Frågor
+Övrigt
Christin

Om oss

Mineraler näringsämnen

Mineralerna ger ingen energi och förekommer i mycket små mängder i kroppen, men de är jätteviktiga för att bibehålla hälsan. De viktigaste uppgifterna är att ge kroppen byggmaterial och vara ”verktyg” vid de inre processerna, tex syretransport, ingå i hormoner och enzymer. När vi blir äldre minskar förmågan att behålla en optimal mineralbalans. Det kan visa sig genom gråhårighet, stelhet i leder och muskler och minskad kroppslängd. Vid matlagning urlakas mineraler. Försök tex att använda kokspadet eftersom det är en bra mineralkälla. Du kan blanda i spad när du gör potatismos, sås eller sky tex. Fortsättningsvis kan du läsa om några av mineralerna, men vill du fördjupa dig mer kan söka vidare i litteraturen och på nätet.

Mikro- och makroelement
Exempel på mikroelement, eller spårelement, är järn, fluor, zink, mangan, selen, koppar, krom och jod. De behövs i mindre mängd än 100 mg per dag. De mineraler som behövs i större mängd än 100 mg kallas makroelement; kalcium, fosfor, kalium, svavel, natrium, , klor och magnesium.

Kalcium
Vitamin D och fosfor måste finnas i kroppen för att vi ska ta upp kalcium. Laktos och aminosyror stimulerar upptaget medan fytin- och oxalsyra hämmar det. Kalciumbrist kan orsaka osteomalaci (benmjukhet) eller osteoporos (benskörhet). För att minska risken för benskörhet senare i livet måste barn och ungdomar få i sig kalciumrik mat och vara aktiva. Nybildningen av benvävnad stimuleras nämligen när skelettet belastas. Mat som innehåller kalcium och motion är extra viktigt för kvinnor efter klimakteriet, då skelettet ofta bli skörare.

Rökning, sjukdomstillstånd, inaktivitet och tom under sömnen urkalkas skelettet. Motion, helst dagligen, är en god investering för att bibehålla hälsan genom åren. Kalciumets viktigaste uppgift är alltså att bygga upp benstomme och tänder, men har även betydelse för blod och andra vävnader i kroppen. Kalcium finns i många livsmedel, bla i alla mjölkprodukter, torkad frukt, nötter, frön, mandel, avokado och kålsorter mm.

Natrium
Natrium behövs för ett normalt blodtryck och natriumet måste stå i rätt förhållande till kalium. Det har också betydelse för trycket i kroppsvätskorna och syra-bas-balansen. De flesta äter för mycket natrium som ingår i salt och de flesta behöver sänka sitt intag. För högt saltintag kan göra det tyngre för hjärtat att pumpa runt blodet i kroppen och även höja blodtrycket.

Tänk på att smaka först och salta eventuellt sedan du smakat, salta mindre under matlagning, undvik extrasaltade produkter och ät så mycket färsk mat som möjligt. Du kan minska konsumtionen av all typ av beredda livsmedel. Chips, saltade jordnötter, pommes frites och ketchup mm innehåller också mycket salt och bör inte konsumeras ofta. Du kan välja ört- eller mineralsalt för att minska natriumhalten i maten. Natrium finns i de flesta livsmedel. Även mineralvatten innehåller olika halter av natrium. Brist är ovanlig men kan uppstå vid stark svettning eller uttorkning pga diarré och kräkningar.

Järn
Järnet behövs för nybildningen av blodkroppar, transporten av syre till kroppens vävnader och cellernas andning. Järn finns i alla celler men förekommer mest i hemoglobinet, hb, blodets röda färgämne, som ansvarar för syretransporten. Järnet förekommer i två former, hemjärn som finns i tex fisk och kött och icke hemjärn som finns i tex grovt mjöl, grönsaker och gryn. Upptaget av hemjärnet stimuleras även av tex fisk och kött men hämmas av kalcium, tex mjölk. Vitamin C, kött och fisk stimulerar upptaget av icke hemjärn, däremot kan tex ägg, te, mjölk, kakao och dåligt jäst bröd hämma järnabsorbtionen. Kroppen kan bara ta upp ca 10% av järnet i maten. Därför är det bra om du försöker kombinera mat som stimulerar upptaget av järn. Om du äger en gjutjärnsgryta, använd den! Järn från grytan löses nämligen ut och järnhalten i maten ökar, i synnerhet om du tillsätter något syrligt, tex tomat eller vin.

Kvinnor men även växande tonåringar har störst behov av järn. Blekhet, trötthet och andfåddhet kan vara ett tecken på att man får i sig för lite järn. Tänk dock på att för mycket järn är giftigt. Förvara tex järntabletter utom räckhåll för små barn. Viktiga järnkällor är fullkornsbröd, kött och ägg. Järn finns också i blodmat, torkad frukt, gröna bladgrönsaker, baljväxter, jordgubbar och blåbär.

Selen
Selen är viktig i form av antioxidant då den hjälper till att öka motståndskraften mot sjukdomar, tex hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, cellernas åldrande och förgiftningar av tungmetaller. Vissa menar att alla behöver ett tillskott, men tänk på att ett överdrivet intag är giftigt. Selen och E-vitamin stärker varandra. Livsmedel från Norden innehåller ganska låga selenhalter, så se till att du äter fisk, skaldjur och växter från havet, kött och ägg för att minska risken för selenbrist.

Vill ni kontakta Christin gör ni det lättast via christin@matbordet.se.

För mer information - klicka i länkarna till vänster eller nedan:


Fakta: Nyttig mat i nio månader - Näringsämnen och vad de betyder för kroppen - Vitaminer och vad de gör för nytta | Mineraler Frågor och svar